Du är här:

Redovisningsprinciper för koncernredovisningen

Basinformation

Wärtsilä Oyj Abp är ett finländskt börsnoterat bolag grundat enligt finländsk lagstiftning, vars hemort är Helsingfors.

Wärtsilä är en världsledande leverantör av kompletta kraftlösningar för marin- och energimarknaderna. Lösningarna stöder kunden under produktens hela livscykel. Med betoning på teknisk innovation och total verkningsgrad maximerar Wärtsilä både den miljömässiga och den ekonomiska prestandan för sina kunders fartyg och kraftverk.

Under 2010 uppgick Wärtsiläs omsättning till 4,6 miljarder euro med ca 17.500 anställda. Företaget har verksamhet i 160 enheter i 70 länder runt om i världen.

Basen för uppgörande av årsredovisningen

Koncernredovisningen har uppgjorts i enlighet med de av EU antagna internationella rapporteringsstandarderna, (International Financial Reporting Standards, IFRS), varvid de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som var i kraft 31.12.2010 har tillämpats. Med internationella rapporteringsstandarder avses i Finlands bokföringslag och i enlighet med EU:s förordning (EG) nr 1606/2002 fastställda förfaranden, godkända standarder och tolkningar att tillämpas inom EU. Noterna till koncernbokslutet följer även den finska bokförings- och aktiebolagslagstiftningen.

Koncernbokslutet baserar sig på ursprungliga anskaffningsvärden med undantag av finansiella tillgångar som kan säljas, finansiella fordringar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, derivatinstrument, säkringsobjekt och aktierelaterade transaktioner, vilka värderas till verkligt värde. Bokslutsuppgifterna anges i miljoner euro.

Koncernen har tillämpat följande förändringar och nya standarder, vilka inverkar på rapporten, från och med 1.1.2010:

  • IFRS 3 Rörelseförvärv, reviderad. Ändringen inverkar på goodwillvärdet vid företagsförvärv och på resultatet vid avyttring av verksamheter. Ändringen till standarden påverkar även poster som skall resultatföras under perioden för anskaffning och de perioder under vilka tilläggsköpeskilling erläggs eller tilläggsförvärv genomförs.
  • Tillägg till IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Ändringar i standarden förutsätter att inverkan från ändring i ägarförhållandet i dotterbolaget redovisas direkt i koncernens eget kapital då, när moderbolaget behåller kontrollen. När kontrollen i dotterbolaget försvinner, värderas resterande andelen av investeringen till verkligt värde och resultatförs. Motsvarande redovisningspraxis tillämpas härefter även på investeringar i intresse- och samföretag (IAS 28 och 31). Standardändringen innebär att förlust i dotterbolag kan hänföras till innehavare utan bestämmande inflytande även när förlusten överstiger innehavarens investering.

Koncernen har från och med 1.1.2010 tillämpat följande standarder och ändringar, vilka inte har någon väsentlig inverkan på rapporten:

  • Tillägg till IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering - Poster berättigade för säkringsredovisning
  • IFRIC 18 Överföring av tillgångar från kunder
  • Tillägg till IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivat och IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering - Inbäddade derivat

Användning av bedömningar

Vid upprättandet av bokslutet skall företagsledningen enligt IFRS göra bedömningar och antaganden som påverkar värderingen av de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen samt övrig information, så som eventualförpliktelser, intäkter och kostnader. Även om dessa uppskattningar är baserade på ledningens kunskap om den ekonomiska situationen vid bokslutstidpunkten, kan det slutliga utfallet avvika från de beräknade värdena. Nedan beskrivs de väsentligaste poster som omfattas av ledningens uppskattningar och bedömningar och som därmed kan utgöra en viss osäkerhet.

Försäljningsintäkter redovisas huvudsakligen när leverans har skett, deras värden har fastställts och det är sannolikt att redovisade fordringar kan inkasseras. Den redovisade försäljningen påverkas av dessa bedömningar. Större entreprenadavtal och långfristiga drifts- och underhållsavtal redovisas enligt färdigställandegrad när resultatet för projektet kan mätas tillförlitligt. Både färdigställandegraden och bidraget/resultatet baseras på ledningens uppskattningar och uppdateras regelbundet. Den redovisade försäljningen och resultatet justeras under projektets gång med det uppdaterade slutresultatet för totalprojektet. Revideringar i uppskattningar gäller främst ändringar i tidplan, leveransomfattning, teknologi, kostnader och eventuella övriga faktorer.

Garantireserveringar bokförs samtidigt som försäljningsintäkterna redovisas. Reserveringarna baseras på historiska erfarenheter av det belopp som bedöms nödvändigt för att täcka kommande och existerande reklamationer. Nya och komplexa teknologier kan ingå i produkterna vilka bl.a. påverkar dessa uppskattningar och kan leda till att reserveringar inte alltid är tillräckliga.

Koncernen är svarande i ett antal rättsprocesser som uppkommit i den ordinarie verksamheten. Avsättningar görs om det anses sannolikt att utfallet blir ofördelaktigt och förlusten kan fastställas med rimlig säkerhet. Det slutliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar.

Återvinningsvärdet för materiella och immateriella tillgångar och goodwill fastställs för kassagenererande enheter årligen, eller när det finns indikationer på att tillgången minskat i värde, genom att fastställa nyttjandevärdet. Vid fastställande av nyttjandevärdet används uppskattningar gällande framtida marknadsutveckling, såsom tillväxt och lönsamhet och andra väsentliga förändringar. De viktigaste variablerna för uppskattning är tillväxt, rörelsemarginal, antal nyttjandeår att beakta, kommande investeringsbehov och diskonteringsränta. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka framtida värderingar.

Värderingen av pensionsansvaret i de förmånsbestämda pensionssystemen baseras på aktuariella antaganden gällande bl.a. framtida löneökningar, diskonteringsränta och avkastning på fonderade medel. Förändringar i antaganden kan väsentligt påverka värderingen av pensionsansvaret och pensionskostnaderna.

Konsolideringsprinciper

I koncernbokslutet har moderbolaget Wärtsilä Oyj Abp och alla dotterbolag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än hälften av aktiernas röstetal eller annars utövar kontroll av bolaget samt intresseföretag (innehav på 20-50 % av rösterna i bolaget och ett betydande inflytande i bolaget, men inte kontroll av bolagets finansiella och operativa strategier) konsoliderats. Koncernens andelar i intresse- och samföretagen redovisas i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Om koncernens andel av intresse- och samföretagens förlust överstiger anskaffningskostnaden skrivs det redovisade värdet ned till noll. Överskjutande förluster redovisas endast om koncernen förbundit sig att svara för intresse- och samföretagens förpliktelser.

Koncernens andel av resultatet enligt ägarförhållande i intresse- och samföretag redovisas separat före rörelseresultatet. Koncernens andel av intresse- och samföretagens poster i rapporten över totalresultatet redovisas bland posterna i koncernens rapport över totalresultatet.

Förvärvade eller grundade dotterbolag, intresse- och samföretag ingår i koncernbokslutet från den dag bolaget förvärvades eller grundades tills innehavet juridiskt upphör.

Koncernbokslutet är uppgjort enligt förvärvsmetoden, enligt vilken den överförda ersättningen och det förvärvade bolagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Tidigare innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvarade företaget värderas antingen till verkligt värde eller till värdet av den proportionella andelen av innehavet utan bestämmande inflytande av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten redovisas som goodwill. Goodwillvärden är föremål för åtminstone en årlig regelbunden bedömning av återvinningsvärdet.

Den ersättning som överförs inklusive villkorad köpeskilling värderas till verkligt värde. Utgifter i samband med förvärv redovisas som kostnader i de perioder då de uppkommer. För förvärv gjorda före 1.1.2010 har tillämpats de redovisningsprinciper som gällt vid förvärvstidpunkten.

Koncerninterna transaktioner, vinstutdelning, fordringar och skulder samt icke-realiserade bidrag av interna transaktioner elimineras i sammanställningen av koncernbokslutet. Resultatandel hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande har i resultaträkningen avskilts från räkenskapsperiodens resultat. I koncernens balansräkning redovisas andel till innehav utan bestämmande inflytande som en egen post bland eget kapital.

Värdering till verkligt värde vid rörelseförvärv

Vid väsentliga rörelseförvärv har koncernen använt utomstående rådgivare vid värdering av verkligt värde för både materiella och immateriella tillgångar. För materiella tillgångar har jämförts motsvarande tillgångars marknadsvärde och uppskattats de anskaffade tillgångarnas ålder, slitage och övriga faktorer som kan ha påverkat värdeminskningen. Värderingen av immateriella tillgångar baseras på uppskattade kassaflöden som kan hänföras till tillgången.

Samföretag

Samföretag är företag där koncernen utövar inflytande tillsammans med en annan delägare. Koncernens andel av samföretag sammanställs genom användning av den s.k. kapitalandelsmetoden. Koncernens andel av resultatet i förhållande till ägarandelen redovisas i resultaträkningen bland Resultatandel i intresse- och samföretag. Wärtsiläs andel av upplupna vinstmedel efter anskaffningstidpunkten ingår i eget kapital.

Utländska dotterbolag

I koncernbokslutet omräknas de utländska dotterbolagens resultaträkningar och posterna i övriga totalresultatet till euro enligt kvartalsvisa medelkurser. Omräkningen av balansräkningens poster till euro görs enligt valutakurserna på balansdagen. Omräkningen av rapportperiodens resultat och posterna i övriga totalresultatet till olika kurser i resultaträkningen och balansen leder till omräkningsdifferenser, vilka redovisas i eget kapital och förändringen redovisas i övriga totalresultatet. Omräkningsdifferenser vid eliminering av anskaffningsvärdet för utländska dotterbolag och omräkningen av vinster och förluster efter anskaffningstidpunkten redovisas bland posterna i övriga totalresultatet och separat i eget kapital. Goodwill och justeringar vid värdering till verkligt värde vid anskaffningstidpunkten behandlas som tillgångar och skulder i de utländska bolagen och omräknas till euro till balansdagens kurs.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta bokförs till transaktionsdagens kurs. Balansräkningens fordringar och skulder vid bokslutstidpunkten värderas till balansdagens kurser. Valutakursdifferenser som hänförs till operativa poster redovisas på respektive rad i resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. Valutakursdifferenser som hänför sig till finansiella tillgångar och skulder redovisas bland finansiella poster i resultaträkningen.

Omsättning och intäktsföring

Omsättningen beräknas på basis av försäljningsintäkterna med avdrag för bland annat indirekta skatter och rabatter. Försäljningen redovisas när avgörande risker och fördelar, som sammanhänger med äganderätten, har överlåtits till köparen. Vanligen innebär detta att intäktsföring sker vid leverans av produkt eller tjänst till kunden enligt leveransvillkoren.

Större entreprenadavtal och långfristiga drifts- och underhållsavtal intäktsredovisas enligt projektets färdigställandegrad. Redovisning enligt färdigställandegrad sker när ett projekt tillförlitligt kan identifieras och resultatet mätas. Färdigställandegraden för entreprenadavtal baseras på utgifter för utfört arbete i förhållande till beräknade totala utgifter medan den för drifts- och underhållsavtal beräknas i proportion till utförda tjänster. Då slutresultatet av långfristiga avtal inte tillförlitligt kan fastställas, redovisas utgifter som uppstått under perioden som kostnader och intäkter för projektet upptas endast till den del inkomster för att täcka kostnaderna kan erhållas. Eventuella beräknade förluster redovisas omgående som kostnad.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Forskningskostnader upptas som kostnader för den räkenskapsperiod under vilken de uppkommit. Utvecklingskostnader kapitaliseras om det tillförlitligt kan antas att utvecklingsprojektet genererar framtida ekonomiska fördelar för koncernen och fastställda kriterier enligt IAS 38 Immateriella tillgångar, inklusive kommersiell och teknisk realiserbarhet, konstaterats. Dessa projekt gäller utveckling av nya eller väsentligt förbättrade produkter eller produktionsprocesser. Aktiverade utvecklingskostnader samt utgifter för investeringar i byggnader, maskiner och anläggningar avskrivs systematiskt under den ekonomiska livslängden. Erhållna subventioner redovisas bland övriga intäkter.

Pensionsarrangemang

I koncernbolagen runt om i världen finns olika pensionssystem, som baserar sig på lokala förhållanden och på lagstiftning. Dessa pensionssystem klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer.

Ersättningar till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen för den redovisningsperiod till vilken de hänför sig. För den förmånsbestämda planen beräknas och redovisas pensionsförpliktelsen enligt den s.k. PUC-metoden (Projected Unit Credit Method). Pensionsförpliktelsen beräknas som nuvärde av de uppskattade framtida utbetalningarna med beaktande av de tillgångar som tillhör pensionsplanen värderade till verkligt värde på balansdagen. Försäkringstekniska vinster och förluster fördelas under de anställdas återstående yrkesaktiva tid till den del de överstiger det högre värdet av 10% av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Beräkningen av förmånsbestämda pensionsplaner utförs av kvalificerade aktuarier.

Aktiebaserade ersättningar

Verkligt värde av optioner redovisas som kostnad och som ökning i eget kapital.

Bonusprogram bundna till kursutvecklingen av företagets aktie värderas till aktiens värde på bokslutsdagen och resultatförs med beaktande av löptiden.

Goodwill och övriga immateriella tillgångar

Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och bolagets nettotillgångar samt eventualförpliktelser värderade till verkligt värde vid förvärvstidpunkten redovisas som goodwill. Goodwill utgörs av framtida ekonomiska fördelar från tillgångar som inte kan identifieras separat eller individuellt av koncernen vid ett förvärv. Goodwillvärden avskrivs inte utan de är föremål för en årlig regelbunden bedömning av återvinningsvärdet eller oftare, ifall det finns indikationer på värdeminskning.

Övriga immateriella tillgångar är patent, licensrättigheter, aktiverade utvecklingskostnader, programvara, kundrelationer och övriga immateriella rättigheter som kan överlåtas till tredje part. De värderas till anskaffningsvärde. De immateriella tillgångar som identifierats vid förvärvstidpunkten för ett bolag, värderas till verkligt värde. Immateriella tillgångar avskrivs lineärt under den uppskattade ekonomiska livslängden. Tidsbestämda rättigheter avskrivs under avtalsperioden.

Riktlinjer för de planenliga avskrivningarna är:
Utvecklingskostnader 5-10 år
Programvara 3-7 år
Övriga immateriella tillgångar 5-20 år.

Den uppskattade nyttjandeperioden omprövas i slutet av varje räkenskapsperiod. Ifall nyttjandeperioden väsentligt avviker från tidigare uppskattning ändras avskrivningsperioden.

Anläggningstillgångar

Koncernbolagens anskaffade anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen till direkt anskaffningsutgift minskad med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Erhållna subventioner redovisas som minskning av anskaffningsvärdet. Förvärvade dotterbolags anläggningstillgångar värderas till verkligt värde på förvärvsdagen.

De planenliga avskrivningarna bygger på följande ekonomiska livslängder:
Byggnader 10-40 år
Maskiner och inventarier 5-20 år
Övriga materiella tillgångar 3-10 år.

Den uppskattade nyttjandeperioden omprövas i slutet av varje räkenskapsperiod. Ifall nyttjandeperioden väsentligt avviker från tidigare uppskattning ändras avskrivningsperioden.

Låneutgifter

Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad under den period de uppkommer.

Förvaltningsfastigheter

Som förvaltningsfastigheter klassificeras fastigheter som inte används i koncernens operativa verksamhet men som förväntas ge antingen hyresintäkter eller värdestegring. Förvaltningsfastigheterna anses vara långfristiga placeringar och värderas till anskaffningsutgift minskad med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Leasing

Hyres- och leasingavtal där ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet överförts till koncernen klassificeras som finansiell leasing. Tillgångar anskaffade genom finansiell leasing redovisas som anläggningstillgångar till verkligt värde eller till diskonterat nuvärde av minimileaseavgiften om detta är lägre. Leasingförpliktelsen redovisas som räntebärande skulder och räntedelen upptas som räntekostnad i resultaträkningen under leasingperioden. Tillgångar anskaffade genom finansiell leasing, avskrivs under den ekonomiska livslängden enligt de principer som gäller för motsvarande anläggningstillgångar.

Hyres- och leasingavtal där risker och fördelar i allt väsentligt inte överförts till koncernen klassificeras som operationell leasing. Avgifterna för operationella leasingavtal redovisas som hyreskostnad.

Varor i lager

Lager värderas till det lägre av anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet. I värdet ingår förutom direkta tillverkningskostnader även en andel av de indirekta kostnaderna för anskaffning och tillverkning. Vid värderingen används i huvudsak vägt medelpris.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar klassificeras i följande grupper: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, investeringar som avses hållas till förfall, låne- och försäljningsfordringar och finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen sker utgående från tillgångens natur vid anskaffningstidpunkten.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Gruppen finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen omfattar derivat som inte är kvalificerade för säkringsredovisning och likvida medel samt övriga finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen, vilka innehas för handel. Finansiella tillgångar som i huvudsak anskaffats för försäljning inom kort klassificeras till denna grupp.

Likvida medel värderas till verkligt värde enligt marknadskursen på balansdagen.

Derivat redovisas till anskaffningsvärde vid avtalets ingång i balansräkningen och därefter till verkligt värde på balansdagen.

Investeringar som avses hållas till förfall

Investeringar som avses hållas till förfall är finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som koncernen har för avsikt och har förmåga att hålla till förfall. Dessa värderas till anskaffningsvärde.

Lånefordringar och finansiella skulder värderas vid anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Transaktionskostnaden inkluderas i det ursprungliga beloppet.

Lån och övriga fordringar

Försäljningsfordringar redovisas till det ursprungliga värdet med avdrag för nedsättning på grund av att fordran inte kan drivas in. Fordringar värderas individuellt och upptas till det värde de förväntas inflyta. Kreditförluster redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Investeringar i andra bolag klassificeras som tillgångar som kan säljas och redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdet på noterade aktier är marknadsvärdet. Övriga aktier värderas till anskaffningsvärdet om verkligt värde inte tillförlitligt kan fastställas. Förändring i verkligt värde redovisas bland periodens övriga totalresultat och i fonden för verkligt värde i eget kapital tills aktien säljs eller överlåts varvid det återförs från eget kapital och redovisas i resultaträkningen. Om det verkliga värdet permanent är lägre än anskaffningsvärdet sker nedskrivning i resultaträkningen.

Försäljningsvinster och -förluster samt nedskrivningar av aktier som hänförs till den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan försäljningsvinster och -förluster från övriga aktier ingår bland finansiella intäkter och kostnader.

Likvida medel

Likvida medel utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Andra likvida medel utgörs av kortfristiga, likvida placeringar, som lätt kan omvandlas till likvida medel och som är utsatta för endast obetydliga värdefluktuationer.

Derivatavtal

På vissa valutaterminer tillämpas säkringsredovisning enligt IAS 39. Förändringen i verkligt värde för derivatavtal tecknade för att säkra kommande kassaflöden redovisas bland periodens övriga totalresultat och presenteras i fond för verkligt värde i eget kapital under förutsättning att de är kvalificerade för säkringsredovisning. Den förändring i verkligt värde som uppstår på grund av ränteskillnaden redovisas i resultaträkningen. Upplupna säkringsvinster eller -förluster bland poster i övriga totalresultatet resultatförs som korrigeringspost till försäljning eller rörelsekostnad under den period transaktionen från de förpliktelser eller estimat som risksäkringen avser resultatförs.

När säkringstransaktionen ingås dokumenterar koncernen förhållandet mellan risksäkringsinstrumentet och det risksäkrade intresset liksom målsättningen med riskhanteringen och den strategi som tillämpas. Genom denna process sammankopplas säkringsinstrumentet till respektive tillgångar och skulder, estimerade affärstransaktioner eller bindande avtal. Koncernen dokumenterar även kontinuerligt bedömningen av derivatinstrumentets effektivitet gällande förhållandet mellan förändringen i derivatinstrumentets verkliga värde och förändringen i värdet av de risksäkrade kassaflödena eller transaktionerna.

När det gäller nettoinvesteringar i utländska dotterbolag som befinner sig utanför euroområdet har dessa till största delen säkrats mot kursförändringar genom valutaderivatinstrument eller genom lån i utländsk valuta enligt den s.k. equity hedging-metoden för att minska valutakursernas inverkan på koncernens eget kapital. Då ett utländskt dotterbolag avyttras ingår omräkningsdifferenser bokförda i eget kapital i den redovisade försäljningsvinsten eller förlusten i resultaträkningen.

För övriga derivatinstrument och derivatinstrument, som inte är kvalificerade för säkringsredovisning enligt villkoren i IAS 39, redovisas förändringen i verkligt värde omedelbart i resultaträkningen.

Verkligt värde på ränteswappar beräknas genom diskontering av kommande kassaflöden. Valutaterminer värderas till gällande terminskurser på balansdagen. Valutaoptioner värderas till marknadsvärdet på balansdagen.

Hierarki av verkligt värde

Finansiella instrument värderade till verkligt värde klassificeras enligt följande hierarki: instrument som noteras officiellt på en aktiv marknad (nivå 1), instrument för vilka det finns annan direkt eller indirekt observation på priset än officiella noteringar (nivå 2) och instrument för vilka det inte finns observerat marknadspris (nivå 3). Till ovanstående hierarkier hör finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas.

Nedvärderingar

Tillgångarnas balansvärden värderas varje balansdag för att fastställa eventuella nedskrivningsbehov. För värderingen indelas koncernens tillgångar i den minsta kassagenererande enhet vars kassaflöde i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar i koncernen. Nedskrivning sker till det belopp som nyttjandevärdet för en tillgång eller en kassagenererande enhet är lägre än det redovisade värdet. Nyttjandevärdet är antingen nettoförsäljningsvärdet eller återvinningsvärdet ifall det är högre. Nyttjandevärdet beräknas utgående från diskonterade framtida kassaflöden. Tidigare redovisade nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar återförs när det skett en förändring i de antaganden som låg till grund för nedskrivningen.

Avsättningar

En avsättning redovisas om det finns ett åtagande till följd av en inträffad händelse och det är troligt att ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Avsättningar redovisas i balansräkningen, om en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Sådana poster är t.ex. garantireserveringar, reserveringar för miljörisker, rättstvister, förutsedda förluster för pågående projekt och kostnader för omstruktureringar.

Som avsättning upptas beräknade framtida garantikostnader som hänför sig till levererade produkter. Garantireserveringens storlek baseras på erfarenheter från tidigare utfall av garantikostnader.

Avsättning för omstruktureringsutgifter görs när berörd personal informerats om villkoren eller omstruktureringsplanen fastställts. Av planen skall framgå vilken verksamhet och personal som berörs och tidpunkt samt utgifter för genomförandet.

Inkomstskatt

I resultaträkningen har som inkomstskatt bokförts skatter på koncernbolagens resultat för räkenskapsperioden enligt lokala skattebestämmelser, rättelser av skatter för tidigare räkenskapsperioder samt uppskjutna skatter. Den uppskjutna skatteskulden eller -fordran beräknas på tillfälliga differenser mellan beskattning och bokslut, enligt skattesatsen för följande år, sådan den fastställts på balansdagen. Uppskjutna skatter redovisas i resultaträkningen ifall de inte är relaterade till transaktioner redovisade direkt i eget kapital och i övriga totalresultatet. I balansräkningen upptas den uppskjutna skatteskulden i sin helhet och en uppskjuten skattefordran till sitt beräknade sannolika belopp.

Dividend

Styrelsens förslag till dividend avdras från det utdelningsbara egna kapitalet efter att det fastställts av bolagsstämman.

Tillämpning av nya och förnyade IFRS-normer

Under 2011 tillämpar koncernen följande förnyade standarder och tolkningar som IASB publicerat. Dessa ändringar har inte någon väsentlig inverkan på rapporten.

  • Ändring till IAS 32 Finasiella instrument: Klassificering - Klassificering av emitterade rättigheter (i kraft för räkenskapsperioder som börjar 1.2.2010 eller därefter). Ändringen gäller redovisning av emission av optioner, teckningsrätter eller andra rättigheter gällande aktier i annan än emittentens valuta (klassificering).
  • Ändring i IAS 24 Upplysningar om närstående (i kraft för räkenskapsperioder som börjar 1.1.2011 eller därefter). Definitionen av närstående preciseras och krav på upplysningar i noter för vissa sammanslutningar bundna till offentliga myndigheter ändras.